Eftersom jag snart skall byta tjänsteställe och därmed sluta att skubba runt i Danderyd på luncherna tänkte jag dela med mig av en reflektion:
Går löpspåret i närheten av en vattenyta (Edsvikens t.ex.) blir löplängden en funktion av lufttrycket. Lågt tryck=högt vatten=längre löplängd. Högt lufttryck= tvärtom.
Detta har att göra med att man inte kan springa där det är vatten. Lite vatten klarar man förstås men det går en gräns någonstans i närheten av fotknölarna. Är det översvämning blir det fler veck i löprundan som därmed blir längre (eller?)

Nästa vecka kanske jag tar min första löprunda i Uppsala. Skall bli kul att se hur det är där.

finns det ganska gott om i Danderyd. Jag har hittat på att det finns en korrelation mellan låst låda och stort hus.
Lite kul att spekulera över vad som finns innuti.
I Märsta där jag bor, har jag aldrig tänkt på detta. Jag tror inte lådorna är låsta där..

kan ju ställa till problem, speciellt de som springer lösa. "Attack" eller "Kul, en ny husse som springer. Honom hänger jag på".
Jag blev stoppad av en morrande dobberman häromdagen. Vad gör man? En polack dök upp. Det var inte hans hund men han kastade några stenar på den. Det hjälpte... Man kanske skall ha 2 fina stenar i näven när man springer, eller?

kan yttra sig på olika sätt. Ett tag räknade jag min löpning till en sådan. Sen sade en klok man att det som verkligen är en neuros är det faktum att man sitter framför ett skrivbord hela dagarna. Bra inlägg tycker jag.

Jag tänkte bara om det finns fler än jag som kan känna en viss osäkerhet från vissa personer man möter. Jag har ibland en känsla av att man uppfattas som en potensiell risk av något slag. I dessa stunder brukar jag, kanske lite opsykologiskt, kläcka ur mig ett Hej.

när ni möter någon i spåret?

En som undrar.

är när han får ett brev från ÖB där det står att han inte är krigsplacerad längre. Det hände mig förra veckan. Se där, en anledning mindre att springa; kan ju vara bra annars att springa ifatt/ ifrån lede fi (kom ihåg att fi är en medmänniska).
Man förstår rätt snabbt att krig bara är en konstruktion, en tanke. Springa däremot är ett behov=> keep on trucking

som alla vet utsöndrar denna körtel tankar. Speciellt när man springer kan man studera detta. Idag sprang jag med musik och det störde på något sätt utsöndringen. Jag tror att det är bäst utan.

tycktes det mig att springa idag; kyligt, krispigt och framför allt, ingen irriterande sol!

För övrigt tycker jag att mina biotech-kollegor Rickard och Magnus skall starta ett konto på denna fantastiska joggblogg, det kan ju vara lite kul att se hur ni tar er fram i spåren...

gör det. Idag var det snög-lopp.
Någonstans under all snö finns våren. Det känns tryggt, liksom att ha pengar på banken. Eller?

Tja, då var man frisk och det är bara att lubba på. Fast helt frisk är man nog inte......som springer alltså

springer man? Vad är det man flyr från? Eller är det någonting man springer till?
Se där; lite att grunna på.

Nackspärren försvann (hade det varit nackskott hade det varit värre..)
Lyckades inte hänga på Lasse och Nicklas men vad gör det; jag hade ju fåglar att titta på.

Skridskor i söndags med en nästan omkullåkning födde en liten spärr i nacken som blommade ut i sin fulla prydno efter dagens löpning....

Kanske man inte skall hålla på med sådant här tränande i alla fall, man blir ju bara skadad.

Fast det kan ju inte hjälpas att det är kul ändå. Märsta-Sigtuna ToR blev det. Det blir lite sådant i morgon också.

Nej, det skaulle vara 43 min....

Annars kan man ju undra om det verkligen är 6.9 km jag sprang? Det känndes mer som typ 7.5 eller nåt.